Att vara DJ

Livet som DJ är ganska oglamouröst, men väl värt mödan. För det är en kick att snurra igång "Barbie girl" kl. 00.30 och mötas av jubel och berusade människor som brådskande tar sig från baren till dansgolvet.
Även Martins låt "Du är så yeah, yeah, wow, wow" fick igår oväntat positivt bemötande av danspubliken, förutom en bitter själ som suckade, pekade finger och sa: På vilket sätt vill du dö?
Det är risker man får ta som DJ.
Speciellt om det är 90-talstema.
Men jag överlevde och de allra flest verkade glada och dansade glatt till DJ Bobo (Somebody dance with me tonight), E-Type (This, this is the way..), Pandora (Trust me), Right Said Fred (I'm too sexy..), Coolio (Gangstas paradise), Skee-Lo (I wish i was little bit taller..) m fl..
Sen får man alltid räkna med kraftigt berusade personer som vid två-tiden hänger på DJ-båset och sluddrande skriker "Ge mig grunge, ge mig brit-pop".
"Jag ska se vad jag har", säger jag och börjar istället spela Scorpions "Winds of change" som första tryckare.