Trenne vägar

Varje gång man bubblar av olösta mysterier och frustrationer inombords så känns det alltid frestande att skriva ner hela skiten och publicera det här på bloggen. Som tur är har jag inbyggda spärrar och inandnings-lås kopplat till datorn som stänger ned min browser om mina andetag är för tunga.

Jag tillverkades 1980. Föddes 1981.
Tyvärr har jag varken garantibevis eller rätten till återköp kvar, alltså får jag klara mig själv vid smärre defekter i mitt psyke eller min kropp. Kanske lika bra. Vore tråkigt om jag med en livstidsgaranti fick byta ut mig själv mot en liknande vara.

Däremot skulle det vara trevligt om man kunde bara få ändra små detaljer, göra små finjusteringar så att allting skulle flyta på ännu bättre. Just nu skulle jag vilja stänga av den överdrivna och orationella larmfunktionen som utlöses i kroppen när man är lite sugen på att göra nåt modigt, nåt man inte vågat göra förut.

Jag fick ett uppdrag till idag, men var inte tapper nog.
Dock kommer jag sätta på mig min rustning imorgon igen och ge mig ut i skogen. Det finns tre vägar att ta:

- Den vanliga vägen, som jag kan utan och innan.
- Den dunkla vägen, som leder till en liten oas.
- Den mörka vägen, höljd i nattens mystiska dimmor, som tillslut leder fram till en prinsessa.