Statt & Peter Jihde

I lördags var jag på stadshotellet - Statt - i Karlskoga med syrran och kusin Sofia. Under kvällen träffade syrran på en gammal parallellklasskamrat från högstadiet som hängde en stund med oss. Efter några minuter tittade han på mig och sa:
- Det finns ingen i hela världen som är så lik Peter Jihde som du.
Och han gav sig inte.
- Allt stämmer, håret, färgen, du är otroligt lik Peter Jihde.
Jag tror dock inte att jag är så speciellt lik Peter Jihde. Men jag tar det som en komplimang.

(Här finns en bild på Peter och en bild på mig. Jämför och avgör.

Hata Flemingsberg

Flemingsberg är Stockholms största skämt. Jag hatar Flemingsberg.
Flemingsberg är idiotiskt planerat och stadsarkitekten måste ha ritat Flemingsberg bakfull och med kraftig ångest. I fredags var jag ute på mediafest inne i stan och några timmar in på natten var det så åter dags att ta nattbuss 791 mot Södertälje.
Givetvis glömmer jag att trycka vid hållplats Hälsovägen. Där jag alltid annars går av. Det var dock inte Flemingsbergs fel.
Jag kunde gå av först i Tullinge, vilket innebär en extra promenad på sisådär 45 minuter. Och det känns aldrig riktigt bra att vara ensam på landsväg 226 kl. 03.35 en fredagnatt. Tack vare Flemingsbergs uppbyggnad så kunde jag inte på nåt sätt korta ner gångsträckan hem, utan var istället tvungen att gå runt hela stationsområdet, vilket innebar drygt en halvtimme till. I Flemingsberg föredrar man stängsel med taggtråd och avsaknad av vettiga gångbanor istället för ökad framkomlighet.
För övrigt är Flemingsbergs centrum ett hån mot dig som konsument. Flemingsberg station är det fulaste stationshuset som nånsin byggts och det är alltid motvind på vägen hem.

Trummor

Det är svårt att få inspelade trummor att låta bra. Varje gång man sätter sig ned vid mixerbordet och börjar skruva så börja man genast ifrågasätta sina musikaliska och musiktekniska kunskaper. Det låter helt enkelt aldrig som man vill.
Ändå sitter man där, timme efter timme. Och sen låter det ännu sämre än när man inte hade rört dom överhuvudtaget.
Märkligt vilka sysslor man fyller sitt liv med egentligen.

Glad

Plötsligt händer det. Plötsligt kommer den där personen gåendes på perrongen.
Man pratar några minuter innan tågen går åt olika håll.
Och stegen bort mot pendeln blir lite lättare än vad dom brukar vara.
Tänk att bara fem minuter kan göra sån stor skillnad.
Då spelar det ingen roll att det spöregnar och att Robert Wells spelar boogie-woogie på TV:n när man kommer hem.

Sociala koder

Tillbringade gårdagskvällen på Bluemoonbar på Kungsgatan. Priviligerad som man är stod jag på gästlistan (tack vare Sara som körade till livebandet som spelade). Mycket fint. Pauline Högberg (Fame factory-elev 2003) gästade och sjöng med bandet. Hon var grym (bandet också, men Pauline var.. ja.. riktigt bra). Nu är jag typ kär i henne (jag är väldigt svag för sångerskor).

Mitt i detta kom jag att tänka på det sociala spel som pågår hela tiden, överallt. Signaler skickas, koder blir knäckta och en del förblir olösta. Vissa människor verkar ha en särskild begåvning att kunna dechiffrera dessa koder och faktiskt förstå vad den där människan, som tittar på en, menar. Jag insåg snabbt att jag faktiskt inte alls har nån sån begåvning, lite synd. Ibland väldigt synd.

Fick dock en tydlig signal igår. En kvinna (55+) smög sig upp bakom mig, la armarna om mig och viskade "Hej lilla gubben" i mitt öra. Väldigt obehagligt. Efter det flydde jag till schlagerbaren.

Vad gör alla eurodisco-sångerskor idag?

Vad hände egentligen med Anita i 2 Unlimited när deras storhetstid var över? Och vad gör den där tjejen som sjöng refrängerna på Cappella's låtar? Hur känner sig den storbystade tjejen som sjöng på DJ Bobo's plattor? Hon som fick stå längst fram på alla scenframträdanden med tajta kläder och sjunga till en playbackbakgrund, och som sen inte fick nån som helst cred för det.
Basic Element har bytt sångerska tre gånger, tror jag. Just nu heter hon Marie Fredriksson (inte Marie Fredriksson a la Roxette) och är optimal för rollen - snygg och sjunger bra. Men hon är en av få som sjunger i ett eurodisco-band som fortfarande existerar.
Tar samhället ansvar för dessa överblivna tjejer? Finns det en chans för dem att återvända till samhället och leva ett värdigt liv?
Jag hoppas att alla som ser en övergiven eurodisco-sångerska tar sitt ansvar.

James tappar

James Blunt åker neråt på singellistan med sin låt "You're beautiful".
Skönt!

Ta mig till havet

Idag hade vi singer/songwriting-kurs med Peter Lundblad, mannen som skrev "Ta mig till havet". Det visade sig idag att han har skrivit 14 (!) album från 70-talet fram till nu. Men uppenbarligen har han bara fått cred för "Ta mig till havet". Han berättade om skapandeprocessen och drog en anekdot om en låtskrivarkollega från Irland som med glädje drog en joint innan det var dags att vara kreativ. Och han blev tydligen extremt kreativ och skrev skitbra grejer. Om man skulle vinkla detta brutalt skulle man kunna säga att Peter Lundblad stod därframme och propagerade för att vi ska ta droger för att bli mer kreativa.

Jag tror dock inte att Peter röker på. Hans övriga grejer, förutom Ta-mig-till-havet-låten som ändå får anses som en lyckad kompostition, var inte speciellt bra. Det föll inte mig i smaken iallafall.
Nästan så jag kände att "det där gör jag mycket bättre själv".
Nästa vecka ska jag utmana honom på ett battle.

Sätra

Som det ser ut nu så kommer jag att flytta till Sätra. Till en 3:a med piano, badkar och uteplats. Känns magiskt. Just nu bor jag på drygt 34 kvm ute i skogen, långt från bankomater och ICA-affärer. Nu kommer jag närmare civilisationen och får 50 kvm extra. Jag måste hitta på bra saker att fylla lägenheten med. Kanske ett vitrinskåp. Kanske ett trumset. Eller en gosskör. Eller en bilbana. Möjligheterna är nästan oändliga.

Icebreak

Tog ikväll upp en gammal låt, "Icebreak" och har utsatt den för diverse remixande. Låter numer som en intressant hybrid mellan Cardigans, Massive Attack och typ Natalie Imbruglia. Fast den funkar på bara piano också.
Jag är rätt nöjd med den här låten. En kul parentes är Janne Schaffer gillar den. Undrar om han skulle gilla den remixade versionen. Jag har dock sparat gitarrerna, det glädjer nog Jan.

I have never seen such a miracle
November-rain has dried in the sun
Painful stories leaves my soul
Emptiness has lost control
Hallelujah,
I found it in your hand

Super extra gravity

Införskaffade The Cardigans nya skiva idag. Som den insnöade dåre jag är så har jag suttit och lyssnat på melodier, sound, effekter, produktion etc. Deras låtskrivare och gitarrist, Peter Svensson, är nästan jobbigt begåvad. Det slår mig varje gång ljudet av Cardigans finns i luften. Nina Persson i all ära, men Cardigans hade inte alls varit samma sak utan Svensson.
Det gör dock ingenting att de flesta bilder är på Nina och inte på Peter.
Nina gör sig bra på bild.

Jesus christ superstar

Var ikväll iväg och såg musikalen "Jesus christ superstar" på Maximteatern i Stockholm. Jag är ingen musikal-kille, det befästes även idag. Det är nånting påfrestande i längden med konceptet att pratsjunga på svenska, med full röststyrka och massivt vibrato, i en flera timmar lång föreställning.
Jag kan dock inte låta bli att bli berörd av storyn, trots att den inte är ett dugg ny. Den är stark. Och med snyggt ljus, snygg dekor och en och annan bra skådespelarinsats, blev kvällen riktigt bra. Imorrn har jag sånglektion. Jag kommer dock inte att sjunga musikal.

G:son

Så har då listan över de 32 bidrag som kommer att tävla i melodifestivalen 2006 släppts. Utav min tidigare lista över skamliga låttitlar så lyckades ett av de fem komma med. "Ge mig en kaka till kaffet", upphovsman; Thomas G:son. Vilken man.
G:Son fick med 6 (!) bidrag i kommande festivalen.
Bobby Ljunggren fick med 5.
11 av 32 platser har alltså fördelats till två personer.
Skumt? Jag tar inte ställning. Det får du göra själv.

Virtanen

Var nyss och klippte mig i Huddinge.
Nånstans mitt under själva klippningen såg jag helt plötsligt ut som Fredrik Virtanen,
även han en känd svensk bloggare.
Såhär efteråt ser jag dock ut som vanligt igen.

James Blunt

You're beautiful. Yes, it's true. I saw your face, in a crowded place, and I'll never be with you.
Sjöng James Blunt.
Vi tar det på svenska: Du är vacker, ja det är sant! Jag såg ditt ansikte, på en plats där det var mycket folk. Och jag kommer aldrig vara med dig.

Så enkelt är det att komma etta på albumlistan.

3 av 5

2:a gallringen till melodifestivalen har nu genomförts. Kvar finns 100 bidrag som tävlar om 32 finalplatser. Jag finns inte bland dom 100.
Däremot har tre av de bidrag jag listade på min tidigare "Topp 5 - Sämsta schlagertitlarna" gått vidare och är kvar i tävlingen. 3 av 5. Inte illa!
Däremot åkte "Du och jag och Glenn Hysén" ut. Känns nästan lite synd.
Kvar i tävlingen är nu; "Ge mig en kaka till kaffet", "I Burn for you" och "Värsta schlagern".
I burn for you - Jag bränner för dig.
En låt om mordbrand? Eller om destilleringsapparater?

Brist på ballad

Eftersom jag inte kan skriva ballader fick jag nu göra om min senaste ballad till en rockigare sak i betydligt snabbare tempo.
En intressant sak är att samma melodi kan funka i så många olika arrangemang. Jag tror den här melodin skulle kunna med en eurodiskobakgrund också. Eller med en enkelt pianokomp, spelat på ett svart saloon-piano av en bister man som röker cigarr.
Jag saknar fortfarande en titel på låten. Nånting med "Wake me up.." Inte helt originellt, men bara det säljer så.
Sån är jag, jag sålde min konstnärssjäl för längesen.

10 år yngre

Det är tur att man inte är 10 år yngre och bor kvar hemma hos föräldrarna. Då hade man nog i ett sånt här skede fått höra frasen "Sitter du där och bloggar nu igen?" alltför många gånger.
Och jag är den förste att erkänna att denna helg gick bloggandet rejält överstyr.
Kanske nyhetens behag. Eller en oroväckande brist på fantasi.
Imorgon är det dock glömt och då nalkas en ny blogg-dag.
God natt.

Stora Vallas gäng tar alltid full poäng

Denna rubrik är tyvärr en sanning med modifikation, men den får mig osökt att tänka på den uppsjö av fotbollslåtar som finns. För att inte tala om VM-låtarna. Tänk när man fick sjunga allsång till "När vi gräver guld i USA".
Klassiskt.
Undrar vem som får göra nästa VM-låt. Några intressanta kandidater vore:
- Lena Philipsson
- The Cardigans
- Ulf Lundell
- Kent
- Moneybrother
Bara vi slipper Tommy Nilsson. Han borde ha lagt av för längesen. Han är inte ens värd att nämnas här.

Mellbergs hand

Olof Mellberg. Baksmällan efter gårdagens härdsmälta måste vara total.
Glenn skrek: "Solklar straff". Vi såg att det var straff.
Nu vill jag berätta om min första möte med Olof Mellberg.
En gammal klasskompis känner Mellberg mycket väl och för många år sen var vi hemma hos min klasskompis och botaniserade bland hans föräldrars gamla undangömda kläder.
Det var kavajer med axelvaddar, loafers m m.
Jag tog på mig en fleeceskjorta, skinväst och drog upp ett par stentvättade, avsmalnande jeans upptill bröstkorgen och krönte mig själv med en keps i skinn.
Då kom Mellberg. Mellberg tänkte: "Vad i helvete är det där för en mes?"
Sen åt vi pannkakor, jag, min klasskompis och Olof Mellberg.

Is

Hej, jag är den frostfria frysen från Electrolux. Så säger absolut inte min frys. Eller ja, det är ett minimalt frysfack i ett kylskåp som är relativt minimalt det också.
Jag hade inte riktigt stängt dörren så nu har frosten blivit så omfattande att jag är tvungen att slå bort den med en hammare.
En sån här sak hade förmodligen aldrig hänt Glenn Hysén.

Glenn Hysén, igen

Tycker att Glenn har en härlig pondus. Rak, tydlig, men utan att dominera.
Han har dock fortfarande inget med schlager att göra.

Topp 5 - märkliga titlar

En snabb topp 5 över de mest uppseendeväckande schlagertitlar som tagit sig vidare i SVT:s gallring.

1. Du och jag och Glenn Hysén
2. Alla vill vi vara apor
3. I burn for you
4. Ge mig en kaka till kaffet
5. Värsta schlagern

Glenn Hysén

Blev tyvärr inget avancemang i gallringen till melodifestivalen. Suck.
Det jobbiga är att jag blivit slagen av titlar såsom: "Ge mig en kaka till kaffet", "Hail hail Internet" samt "Du och jag och Glenn Hysén".
DU OCH JAG OCH GLENN HYSEN!
Vem kom på den titeln?? Herregud. Utslagen av låten "Du och jag och Glenn Hysén".
Oerhört knäckande.
Jag hoppas att den har en melodisk hook som är genial, annars blir jag rädd. Riktigt rädd.
Det bör dock tilläggas att jag inte har något emot Glenn Hysén som person. Den senaste tiden har Glenn stigit i aktning hos mig. Tycker han verkar trevlig och sympatisk. Vet inte riktigt varför men tror det har att göra med såpan "FC Z" på ZTV.
Varm, genial underhållning. Säkert mycket tack vare Glenn.

Att vara DJ

Livet som DJ är ganska oglamouröst, men väl värt mödan. För det är en kick att snurra igång "Barbie girl" kl. 00.30 och mötas av jubel och berusade människor som brådskande tar sig från baren till dansgolvet.
Även Martins låt "Du är så yeah, yeah, wow, wow" fick igår oväntat positivt bemötande av danspubliken, förutom en bitter själ som suckade, pekade finger och sa: På vilket sätt vill du dö?
Det är risker man får ta som DJ.
Speciellt om det är 90-talstema.
Men jag överlevde och de allra flest verkade glada och dansade glatt till DJ Bobo (Somebody dance with me tonight), E-Type (This, this is the way..), Pandora (Trust me), Right Said Fred (I'm too sexy..), Coolio (Gangstas paradise), Skee-Lo (I wish i was little bit taller..) m fl..
Sen får man alltid räkna med kraftigt berusade personer som vid två-tiden hänger på DJ-båset och sluddrande skriker "Ge mig grunge, ge mig brit-pop".
"Jag ska se vad jag har", säger jag och börjar istället spela Scorpions "Winds of change" som första tryckare.

90-talet

På 90-talet dansade du till Macarena och Barbie Girl. Och du tyckte det var himla kul. Ändå erkänner du det inte. Konstigt.
Det finns så mycket bra musik från 90-talet. Jag ska vara DJ ikväll. Kvällens tema är just 90-tal.
Ace of Base, Nirvana, Aqua, Pandora, Haddaway..
Vilken line-up!
Jag gillar 90-talet. Är glad att det börjar ta över från 70 & 80-talsteman som känns väldigt uttjatade nuförtiden.

En ballad utan refräng

Jag kan inte skriva ballader. Det går bara inte. Jag klarade av en vers sen gick jag totalt in i väggen. Det låter mest bara amerikansk-dramaserie-på-tv3-vid-middagstid om det hela. Jag vill att det ska låta Darin och Celine Dion. Det gör det inte.
Det låter skitdåligt.
Innan man lämnar sin låt för att sova så bör man tänka: "Det här är det bästa jag nånsin gjort". Annars finns stor risk att den bara blir liggande och så småningom bortglömd.
Min ballad är i riskzonen.
Kanske kan rädda refrängen med en bra titel imorrn. För det hade ju varit kul om jag nån gång skulle lyckas.

80-talister & Greta Garbo

Igår hade jag kurs i singer/songwriting i skolan. Olika artister kommer varsin vecka och håller ett seminarium om deras egna konstnärliga arbete. Sen får vi i uppgift att skriva en låt på ett specifikt tema som ska framföras live veckan därpå, inför samma föreläsare. Senaste gäst var Py Bäckman, som gav oss i uppgift att skriva en låt om Greta Garbo.
Det visade sig sen att min generation knappt visste nånting om henne. Som tur är finns ju google och wikipedia, men varför visste ingen av oss nånting innan?
Är det normalt?
Greta var ju ändå rätt stor. Jag borde väl ha kunnat en enda film hon medverkat i, men icke.
Nu vet jag dock att hon i sin ungdom jobbade på en frisersalong.
Och att den första film man kan höra hennes röst i marknadsfördes med orden "Garbo pratar".

Rosa Bloggen

Glöm inte att kolla in Rosa Bloggen, syrrans blogg. Syrran är reporter på Expressen, innerstadsbo och kan sin schlager. Lojal Degerfors-supporter men följer även troget vår hembygds "andra" lag, Strömtorps IK, hemmahörande i div. 3.
Min syster, Ida, är utan tvivel den inspirerande utlösande faktorn som fick mig att ta skaffa en egen blogg.
Tack säger lillebror!

Lejonhjärta

Idag var jag i meccat för svensk schlagermusik, Lionheart Records, på söder i Stockholm. På väggen hängde posters på Nanne Grönvall, Jill Johnsson och Shirley Clamp. På ett skrivbord låg ett ofrankerat kuvert adresserat till Christer Björkman.
Alla verkade stressade. Kanske var det nervositet inför morgondagens resultat i SVT:s gallring.
Jag skickade in två låtar till melodifestivalen. Syrran har skrivit texten på den ena.
3500 bidrag har kommit in.
Schlager är kul, vore synd att säga nåt annat.

Hennes favorit-te

Jag kunde inte motstå. Syrran skaffade en blog och nu är det min tur. Inte av mindrevärdeskomplexa anledningar - utan mer för den skull att representera i rollen som låtskrivare, musiker, konstnär och mig själv.
Nu är väntans tid. På torsdag avgörs det vilka bidrag som går vidare i gallring mot en plats i Melodifestivalen 2006 (att få komma med är alla låtskrivares dröm, även om många aldrig skulle erkänna det).
Nu är det höst på riktigt och det innebär av nån anledning att låtarna blir snäppet mer sorgliga. Skrev en engelsk text igår om att sitta inne i höstmörkret med två koppar rykande varmt te på bordet, men hon som du bjöd kom aldrig. Kvar blev du och hennes favorit-te.
Lite te, någon?